Glädje!

Det är en strålande vacker vinterdag och så kommer en son från Lund och en från Oslo och vi får umgås hela helgen! Det är glädje!

Träningsvärk

Vinterpromenader ja! Det blir det varje dag. Men inga långa. Och inga snabba.

Men träningsvärk får jag!

Beror förstås på isen. Spänner mig och vill inte ramla.

Gjorde det en gång i alla fall, men det gick bra. Jag har ju inte så långt till marken! :)Att gå runt den lilla sjön i Stadsparken är trevligt. Det tycker också en massa hundägare som går med sina hundar i koppel och små svarta påsar i händerna... Det skiljer sig en hel del från min vanliga vardag.

Det är kanske fem grader kallt och snålblåst.

Men vackert i alla sina gråtoner.

Att sedan komma in hos mamma som har värmt en fiskgratäng i ugnen och dukat fönsterbord, är inte dumt! Jag får tina upp och dessutom njuta av tulpanerna!

Och visst smakar det godare när man har någon att äta tillsammans med?!

Laddar

Det har blivit flera morgonpromenader senaste veckan. Nu gäller det att tanka solljus och värme för att ta med till mörka Småland!

Ikväll åker jag hem!

Det är hög tid att hälsa på kära mor där hemma. Vi sågs senast i slutet av juli och det börjar bli lite länge nu, tycker jag. Så nu åker jag hem och stannar tio dagar och bara umgås med henne!

Men är det någon som slår en signal på min mobil (har kvar mitt svenska nummer) så blir jag så glad!

Tidigar morgnar håller varje båtägare på med sina båtmotorer för att hålla dem i trim.
Och jag roar mig med att se hur krabborna ordnar det för sig i sanden.

Längtar nog snart tillbaka, men nu ska jag njuta av vinterpromenader!

Så hur blev det?

Ganska fantastiskt må jag säga!

Per hade lovat att jag skulle följa med och ta kort med brudparets kamera och vi åker 9 km norrut mot Coconut beach. Lite sena är vi, så weddingcoordinatorn (svengelska) ringer och undrar var vi är. Om två minuter är vi på plats, säger Per. Men, på Coconut beach hittar vi inget blomsterarrangemang någonstans. Och ingen fotograf!

Men så förstår vi att de är på en annan strand där det finns många kokospalmer...

Så vi åker tillbaka ca 5 km och till slut hittar vi rätt plats.

Och blomsterarrangemangen är, till brudparets glädje, så fantastiskt fint.

Vi är där lagom i tid och det blir en så fin stund!

Och vi ser några kilometer norrut (på Coconut beach), hur det regnar för fullt! Brudparets favoritlåt "Everything changes" inleder gudstjänsten och vi ler...

Weddingcoordinatorn hade ordnat med ett härligt fruktfat till brudparet där all frukt var skuren i hjärtan och de fick var sin drink! Och nu kom de första regndropparna! Fördelen med weddingcoordinatorer är att de tänker på allt! Så ett parasoll tas fram och där satt de nyvälsignade utan att bli blöta!
Men nu var det så att brudparet hade en flaska champagne för bröllopsskålen, men de behövde den ju inte...
Så, de propsade på att vi skulle få den flaskan till kvällen. De skulle ändå äta god middag på sitt hotell. Vi tar med oss flaskan till en restaurang, vilket är helt ok, och beställer till det grillade tigerräkor och en sallad.

Så denna kväll har två par suttit och varit glada och lyckliga på var sitt håll!

Just nu...

... ser det ut så här i Khao Lak. Och det mullrar oroväckande med tanke på att Per ska ha en välsignelsegudstjänst i kväll på Coconut beach. Och jag läser att det är busväder hemma och Aftonbladet ber om bilder: "Hur är väderläget hos dig?" Strålande solsken hela förmiddagen, säger jag, men nu drar det ihop sig...

Och medan Per är iväg för att prata med brudparet, sitter jag på hotellrummet och råkar slå på alldeles rätt kanal! Jag får se Robin Söderling vinna en spännande tennismatch!

Så slår jag över till nästa kanal och ser damernas störtlopp i Garmisch-Partenkirchen och förstod jag det hela rätt så kom Anja på en tiondeplats (men jag såg henne inte åka). Så jag har haft fest här på hotellrummet med både tennis och skidåkning!

Måste bara berätta en sak till: Vi hade en härlig stund med en välsignelsegudstjänst på vår takterrass igår kväll!
Vädret var så vackert, det var den finaste solnedgången och klänningen hade bruden sytt upp här! Det var bara så fint alltihop!

Bra att ha-sak

Den står i kapellet på Koh Lanta. Kvasten som är så lång. För att nå spindelnät i taket.

3 februari

En av de svenska skolorna hade under torsdagen en aktivitetsdag för att samla in pengar till burmesiska flyktingbarn. Familjerna och jag var där, köpte lotter, fikade och deltog i diverse olika roligheter. Så var det också gudstjänstdag. På väg upp till kapellet möts vi alltid av kvinnan som har nyckeln och öppnar för oss. Vi talar med de få thaiord vi kan, med händerna och det blir många skratt! Hon bor med sin man och barn och barnbarn i plåtskjulet alldeles intill kapellet.
Utanför har hon lagt chilli på tork och hon skrattar gott när hon ser att jag fotar!

Jag har tagit med mig tre tempelblommor från vår hotellträdgård för att ha som altarblommor. Och plockar några gräs utanför. Vackrare kan det inte bli!

Vi har kyndelsmässa för små och stora. Vi var inte många, men vi var både små och stora!
Här yngste deltagaren, 8 månader.

Det blev lite fikabröd över och jag gick till butiken som har precis allt för att köpa plastpåsar till kakorna. Där satt kvinnan som alltid sitter där, från 8 på morgonen då de öppnar, till 10 på kvällen då de stänger. Sju dagar i veckan! Det är alltid hon som tar betalt och är det ingen kund, så är det TV som gäller!

Nu ska jag gå till skolan och lämna de pengar vi samlade in i kollekten. De ska få gå till deras projekt med den burmesiska barnen.