Vi har just avslutat en samtalsgrupp på Koh Lanta där vi pratat om "Livets pärlor" (Martin Lönnebos "Frälsarkransen"). Båda två har vi var sin, som vi har satt ihop själva och Per har i sin satt in ett par extrapärlor. Det är en från Tanzania (en sten från Ibuga som får symbolisera den världsvida kyrkan) och så en sten från en av de allra äldsta murarna i Vreta kloster (Per tog en liten bit då murarna renoverades) som var vår senaste hemvist innan vi flyttade hit till Thailand.
Nu bar det sig inte bättre än att Per skulle slänga ner något från andra våningen av det kapell där vi just hade avslutat samlingen. Och av flög Frälsarkransen! Den slog i ett cementgolv och det blev ett fyrverkeri av stenar/pärlor som spreds på ett säkert 15 kvadratmeter stort område!
Vi hade en timme på oss innan det var dags att vara på en av skolorna för att prata om julen. Så vi letade. Och letade. Och bad: Gode Gud, låt oss hitta alla pärlorna! Och så letade vi vidare och hittade några, men inte den från Vreta. En sten från en mur som är från 1100-talet!
HUR ska vi kunna hitta den?! Den ena pärlan efter den andra kom till rätta och när vi hittade "uppståndelsepärlan", som i vår krans är av bergkristall (genomskinlig), liggande strax intill ett hål till ett dagvattenavlopp, så var vi ganska nöjda. Men så hittade jag den! Den oansenliga, men ack (för Per) så dyrbara stenen!
Jag fick en puss! :)När så sedan Per hittade "sig själv", (jagpärlan), så fick vi ge oss och var mer än nöjda med att det nu bara ligger två tystnadspärlor kvar där i gräset/gruset utanför kapellet på Koh Lanta!
Till saken hör att detta har hänt för Per en gång tidigare, i Namibia. Då var det Emma som hittade Vreta klosterstenen. Jag tror hon fick en kram då hon hittade den!
Till saken hör att detta har hänt för Per en gång tidigare, i Namibia. Då var det Emma som hittade Vreta klosterstenen. Jag tror hon fick en kram då hon hittade den!
Nu får han binda om den ordentligt, så det aldrig händer igen!
4 kommentarer:
Ni får ställa till med fest nu när det som var förlorat är återfunnet!
Ja Ola, det kan du ge dig på att vi gör! Så fort Per kommer hem från en välsignelsegudstjänst så blir det middag tillsammans med några vänner på "Bajen". Där äter man gott, både thai och västerländskt. Kanske vi slår på stort och äter något svenskt?!
Jag fick hjälpa Per att leta pärlor i foajén i Stefansgården en gång! Men det var innan han fått Vretapärlan..
Hm, han verkar inte lära sig att man måste vara lite försiktig när man har "pärlarmband" på sig... :)
Skicka en kommentar