...sa en konfirmandlärare till mig på konfalägret jag gick när jag var 15 år. Jag minns det än! Han som sa det har säkert glömt bort det, men inte jag...
Det är inte ofta jag känner mig kort, särskilt inte här i Thailand. Här hör jag väl nästan lite mer till de normallånga. Kanske...
MEN...
När vi får besök av Micke, då! Då får jag säga som min kollega Josefine sa (hon var i min storlek): Jag är liten, men jag finns!
Och Micke och jag, vi finns båda två! Men på lite olika sätt... :)
Han ser liksom världen från en lite annorlunda vinkel bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar