Mer Angkor Wat

Dagen har fortsatt med gamla tempelruiner, mest från 900-1000-och 1100-talet! Fantastiskt! Området som länge varit bortglömt, återupptäcktes av fransmännen i mitten av 1800-talet och då röjde man och "plockade" fram dem ur djungeln.

Men på ett av templen lät man bli att ta bort all växtlighet och med tiden har de vuxit ihop med murarna.

Jag förstår inte varifrån träden hämtar sin kraft. Trädkronorna såg alldeles friska och gröna ut!

Här var det dags för lunch för en av arbetarna vid ett av templen. Kanske han hade klippt gräs. Eller så renoverade han. Han hade i alla fall fått sig en ananas med hjälp av en yxa!

Enda barnet jag såg som inte sålde något. Vi förstår att fattigdomen är stor här och det finns barn som inte går i skolan, eller så går de halva dagar. Resten av tiden säljer de saker. För "one dollar".

Många är servitriserna på matställena och det finns tid att filosofera lite.

Lotusblomman. Den är så vacker!

Fram emot eftermiddagen började det regna, men det hindrade inte dessa arbetare från att fortsätta skörda riset.

WOW!

Så häftigt! Vi har varit mest i 1100-talet! Samtida med Vreta klosters kyrka! Här finns ett 50-talet tempel mer eller mindre i ruiner (som håller på att renoveras, precis som i Vreta, men här blir de nog aldrig klara...) utspridda på ett stort område. Vi hyrde en bil med chaufför och en guide. Och vi tittade med stora ögon!
Vår duktiga guide berättade massor! Väggarna är fyllda av historier, mest från hinduismen.

Och fram emot solnedgångstiden, gick vi upp på ett berg där tempelruiner från ett tempel byggt på 900-talet finns!

Tillsammans med många andra, väntade vi på att solen skulle gå ner.

En bit bort mullrade det och regnet kom snabbt närmare. Vi blev ombedda av en guide att gå ner och det var nog bra: Just när vi satte oss i bilen för att åka hem, kom regnet. Och det vräkte ner! Vi åkte genom översvämmade vägar tillbaka till hotellet och det fick bli middag där ikväll. Kambodjansk mat, ganska lik den thailändska. Med andra ord: GOTT!

Det blir nya gamla tempelruiner i morgon!

Vi gillar varandra...

Golden Temple Hotel och jag! Åtminstone gillar vi samma färger. Free pick up från flygplatsen. Det är högertrafik här och turen tog 20 minuter.
Hur mycket ger man i dricks? 1000 vad det nu heter, är mindre än 2 kronor.

Leak gör allt för att ge oss ett varmt välkomnande! Fresh ice lemon tea, nu blir det gratis massage en timme och så bokar vi eftermiddagen för tur bland templen.

Blir nog en bra dag!

Du gamla, du fria...

Har du sjungit "Du gamla, du fria..." idag, dagen till ära?

Vi har firat nationaldagen på anrika "Oriental hotel" i Bangkok och det var fint värre! Men vi sjöng inte. Jag vet inte varför. Vi var många svenskar samlade, musiken som strömmade ut genom högtalarna... men nästan ingen sjöng! Jo, inom mig sjöng jag "Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden! ??? Hm...

Vackert hade de ordnat i alla fall, bl a med en isskulptur. Mot slutet av kvällen var det inte mycket kvar av kronorna.
En flickkör sjöng den thailändska kungssången efter att den svenske ambassadören hade talat. Han gör som vi: flyttar hem till fosterlandet nu i juni.
Ja, då är det sängen som gäller. I morgon bitti kl 6 ska vi vara på flygplatsen. Kambodja nästa!

Bråda dagar

Nu består dagarna till stor del av plockande av saker: det som ska åka båt kommer in i gästrummet och den 15 juni packas det av en flyttfirma. 2 kubikmeter? Ja, det blir spännande att se hur mycket vi har som vi tänkt ska skeppas.

Jobbsaker som ska vara kvar, ska vara redo att tas över av våra efterträdare så det behöver ordnas lite med det.Ett och annat inhandlas för att tas med hem... En hel del ska slängas och som tur var hade sopbilen just kommit (det var rätt så fullt i och runt omkring de två små gröna soptunnorna som servar hela kvarteret...) och mannen på bild nedan hjälpte Per att tömma bilen på soporna. Per fick en kram av honom! Trots att det bara var förmiddag, var det nog lite annat i josglaset i morse...

Och så är det då avskedsfesterna! Vi bjuder hem och vi bjuds.

Det fattas inte bord i detta hem. Nej, thailändarna sitter helst på golvet. Jag och de svenska männen som var här, satt vid bord där det var dukat för oss.

Likadant var det hemma hos oss igår kväll: Jörg, vår tyske lägenhetsägare, satt i soffan och hans thaikvinna på golvet. Men vi hade alla suttit runt matbordet och ätit (etiopiskt faktiskt! Tack Elina för pepparn!). Och här förevisas mer inhandlat: Per har köpt woksaker, så nu är det bara en gasflaska som fattas hemma i trädgården, sedan blir det thaimat!

Men vi hinner ta det lite lugnt också. Häromkvällen tog vi de sista dropparna ur en glöggflaska och ädelost på pepparkakor! Det är gott, var lite fel i tid men går ju inte att slänga! Frågan är hur jag gör med de fyra semmelbullarna jag har kvar i frysen... Och mandelmassan? Ska vi äta semlor innan vi åker den 20 juni?

Nu har vi i alla fall nationaldagsfirande på måndag i Bangkok att se fram emot!

Och därefter tre dagar i Kambodja! Vi ska besöka Ankor Wat.

Morgonsamling

Morgonsamling på skolgården nedanför vår bostad. Ofta spelar en blåsorkester som jag antar består av några av skolbarnen: "Oh, when the saints, go marching in, oh, when the saints go marching in. Oh, Lord, I want to be in that number, when the saints go marching in!"

Jag vet inte om de är medvetna om vad de spelar, men kan inte låta bli att tänka på all diskussion som pågår hemma om skolavslutningar i kyrkor...

Här spelar buddhistiska barn en sång med kristet budskap nästan varje dag... Och i Sverige får man inte ens sjunga en sommarpsalm en gång per år!

Även om skolbarnen kanske har en annan text till den här melodin, så är det andliga livet så mycket mer accepterat här. Alla dessa små husaltare som har fått sina gåvor av dryck, blommor, rökelse och något ätbart i en "morgonbön", nytt för varje dag. Människor som mitt i vardagsbruset stannar upp och bugar och stillar sig en stund inför det som är högre.

Varför är vi så rädda för att visa detta i vår vardag?

Hur ska jag...

... kunna lämna vår fina palm som stått så stadigt sedan oktober 2009 genom starka monsunvindar och i gassande sol och fortfarande är lika fin som när vi fick den?! Eller "Fars dags-blomman" som blommar sin tredje omgång sedan november. Några veckor har den varit grön och vilat, annars har den sprakat i orange-rosa-vitt-cerise?
Och nu senast när vi till påsken köpte en gardenia. Varje morgon sprider den sin doft till frukosten.

Ryms de i två kubikmeter?

Säkert går det att pressa ner lite värme och solsken också, så de kommer att trivas i Gamla Uppsala...